Alla artiklar

Denna artikel sammanfattar examensarbetet Krisberedskap för sanitetssystem: Utvärdering av behandlingslösningar för toalettavfall (Löfgren, 2025). Arbetet utreder lösningar för insamling och behandling av toalettavfall vid långvarigt elavbrott i svensk kontext, där det inte längre går att spola i toaletten. Med det definierade krisscenariot analyserades praktiska, hållbara och skalbara alternativ för 500 respektive 10 000 personer, med separat
insamling av urin och fekalier.

I takt med urbaniseringen sker omfattande exploatering där stadsdelar byggs på tidigare åkermark. Markavvattningsföretag som finns kvar i exploaterad åkermark kopplas ofta samman med dagvattenanläggningar. Då markavvattningsföretag och dagvattensystemen dimensioneras enligt olika principer kan översvämningar uppstå där de möts, särskilt under vinterhalvåret. Till följd av klimatförändringarna kommer flödena i dagvattensystemen öka, vilket förstärker behovet att studera samspelet mellan dagvattensystem och markavattningsföretag.

Denna studie beskriver beslutet, och utvärderingen inför beslutet att implementera pyrolysteknik för behandling av avloppsslam vid Margretelunds avloppsreningsverk i Åkersberga, Sverige. Analysen omfattar jämförelse av olika slambehandlingsmetoder med fokus på energieffektivitet, resursåtervinning, miljöpåverkan, ekonomiska
aspekter och marknadspotential där framtida krav på kvaliteten hos avloppsvattenprodukter som används på
åkermark samt på recirkulation av växtnäringsämnen utgör nyckelfaktorer.

Numeriska modeller är centrala för att förstå och förutse väderhändelser, men deras beräkningsintensitet begränsar möjligheterna till snabba prognoser och scenarioanalyser. Denna studie undersöker potentialen hos datadrivna surrogatmodeller, det vill säga maskininlärningsbaserade approximationer av numeriska simuleringar, för att minska beräkningstiden utan att kompromissa med träffsäkerheten.

Släckvattenhantering innebär förberedelsen för och förmågan att hantera det släckvatten som uppstår i samband med brand. På senare år har hantering av släckvatten fått ökad betydelse i takt med skärpta miljökrav och medvetenhet om föroreningar, i synnerhet PFAS och liknande svårnedbrytbara ämnen med stora miljökonsekvenser. Främst industrier föreläggs med myndighetskrav på förebyggande åtgärder för hantering av kontaminerat släckvatten.

Klimatförändringar och en växande befolkning bidrar till att översvämningar i samband med kraftiga skyfall blir allt vanligare. Fastighetsägare står inför utmaningen att identifiera och prioritera de fastigheter där skyfallsåtgärder ger störst nytta. Denna studie gjordes i samband med ett examensarbete och syftet var att ta fram en metod som kan hjälpa kommuner i deras arbete med att prioritera fastigheter för åtgärder kopplade till skyfall.

Utmaningar i elsystemet, förändrade elprismodeller och behovet av att hushålla med energi kommer i allt högre grad att påverka och engagera VA-organisationer. Artikeln sammanfattar ett utvecklingsprojekt finansierat av Svenskt Vatten (Hagman et al., 2024) som undersökt hur VA-organisationer, med fokus på dricksvattendistribution, kan möta dessa förändringar.

Den här artikeln presenterar en undersökning av hur fyra kommunala VA-bolag i Mälardalsregionen arbetar med klimatanpassning av sina VA-anläggningar. Den övergripande frågan är vilka drivkrafter och utmaningar som aktörerna identifierar med fokus på möjligheter och hinder för klimatanpassningen. Resultaten visar att kommunerna och VA-bolagen tar klimatfaran på allvar men vi konstaterar att man inte hunnit särskilt långt.